Räkna med mer vall, en eftermiddag där vi fortsatte att borra ner oss i ämnet vall. Vi vet att vallen är bra både för bördighet och jordhälsa såväl som kolinlagring men hur hittar vi avsättningen?
Maria Dirke välkomnade och berättade om projektet, vad vi gjort hittills och nämnde också miljömålsberedning som beskriver möjligheter att söka stöd för anläggningar (bioraffinaderier) som förädlar vall till högvärdiga proteiner, goda nyheter!
Presentationsrundan visade på en intressant och bred spridning bland deltagarna men med den gemensamma nämnaren ett genuint intresse för ämnet. Föreläsningarna låg på en hög nivå med mycket information och kunskap och det här referatet är bara en bråkdel av allt som delgavs.
Utgångsläget i Södermanland
Första föreläsaren är Anna Linnell, Hushållningssällskapet, gav oss en bild av den Sörmländska växtodlingen med fokus på spannmålsodling. Hon visade incitamenten varför det ser ut som det gör idag med en femtedel höstvete. Hon berättade om ett besök till England för flera år sedan där renkavle (black grass) då var det största ogräsproblemet där, något vi idag ser en hel del av i Sörmland. Med sig fick hon rådet:
“Plöj, odla vall och vårsäd, don’t be greedy as we were.”
Möjligheter med vall
Göran Bergkvist, professor SLU, tog vid och började ovanifrån med ett globalt perspektiv. Idag har vi enorma odlingar, centralisering och massor av miljöproblem kopplade till detta.
“1/3 av växtnäringen vi stoppar in kan biosfären tåla, 2/3 måste bort.”
Alla vet att vallen är bra, men hur bra? Vi fick se statistik på 1-, 2- och 3-årig vall och vad den gör för mullhalt och de ettåriga grödornas avkastning.
“I Sörmlands perspektiv är det ganska lätt att höja mullhalten med mer vall i växtföljden.”
Göran berättade också om KSLAs ‘Framtidens odlingssystem’ som han är involverad i och mycket kortfattat – bevarande jordbruk har tre principer:
- minimera jordbearbetning
- varierad växtföljd
- levande eller döda växter på marken
Beräkningsmodeller och Bioraffinaderi
Håkan Rosenqvist, SLU, berättade om bioraffinaderi och ekonomi. Han visade varför lönsamheten ökar när vall inkluderas i en spannmålsdominerad växtföljd. Visade ekonomiska beräkningar, hur ska man räkna?
Sedan berättade han om bioraffinaderier där tanken är att vall bland annat ska kunna ersätta soja. Vad sker i bioraffinaderier för vall?
“Ta emot vallen, det går in i skruvpressen, man får fram saft och presskaka, presskaka går vidare på band. Saftdelen värmer vi upp och separerar. den torra delen kan vi torka och ha som handelsvara.”
Vi fick också veta mer om olika affärsupplägg aktiva främst i Danmark, beräkningsmodeller, kalkyler och analyser.
Kan vi tjäna pengar på det? Fortsättning följer. Ett stort tack till alla som kom och bidrog med sitt aktiva medverkande.
PRESENTATIONER I PDF-FORM
