En tilläggsinsats till projekt ”Mer vall”
Agro Sörmlands arbete med projektet ”Mer vall” (2023-2024) syftar till att i områden med mycket spannmålsodling förbättra markers odlingsegenskaper, öka kolinlagring, öka biologiska mångfalden ovan och under markytan med mera genom att odla mer vall.
Många lantbrukare är intresserade av att öka den biologiska mångfalden i företagets odlingar men för att göra skillnad är det avgörande att insatserna som görs är anpassade till den plats där företaget ligger, ibland även till den omgivande miljön vid respektive åker där odlingen bedrivs.
Som en komplettering till projektarbetet inom ”Mer vall” utförs en fältstudie på intiativ av och i samarbete med Länsförsäkringar Sörmland. Fältstudien ska vara en demonstration på en utvald gård för att särskilt lyfta fram kombinationen av odling av mer vall och ökad biologisk mångfald.
Agro Sörmland ansvarar för genomförande och kontakt med berörda lantbrukare.
Delmoment Blommande fältkant
För att gynna blombesökande insekter kan ett alternativ vara att så in ettåriga växter som producerar nektar och pollen. Det ger möjlighet för insekter att hitta tillfälliga miljöer att hitta föda i.
Fältkanten på Tåå gård är sådd med en ettårig fröblandning (mångfaldszon) från Lantmännen. Fröblandningen innehåller persisk klöver, blodklöver, honungsört, bovete och solros. Beskrivning från Lantmännen:
”Mångfaldszon är en ettårig blommande blandning som passar att så som blommande kantzon eller träda. Innehåller arter med olika blomningsperioder vilket gör att blandningen blommar i veckor. Gynnar även pollinerare.”
Uppfyller villkoren för miljöyta enligt nya stödförändringen
Undvik i växtföljder med sockerbetor
Rekommenderad utsädesmängd 30 kg/ha
32% Persisk klöver
29% Blodklöver
28% Honungsört
10% Bovete
1% Solros
Kort om respektive art i blandningen:
Persisk klöver
Persisk klöver är en ettårig klöver som växer snabbt och används som grönfoder, mellangröda och gröngödsling. Den konkurrerar bra mot ogräs och går relativt snabbt i blom. Den blommar länge och attraherar insekter. Bra biväxt med nektar och pollen. Trivs bäst på fuktiga, bördiga jordar, särskilt leror. Stark konkurrenskraft i blandningar. Fryser bort. Medeldjupt rotsystem. Ovala småtandade blad med blank undersida. Kraftig, ihålig stjälk som är kantig. Små ljusrosa, väldoftande blommor. Blomningen förlängs om den putsas minst en gång under säsongen. Även uppskattad av viltet.
Blodklöver
Blodklöver är en annan ettårig klöverart som producerar pollen och nektar. När blodklöver sås på våren och blommar den senare, från juni till augusti.
Honungsört
Honungsörten producerar både mycket nektar och pollen och är väldigt attraktiv för vilda bin. Den lockar även till sig blomflugor. Honungsörten går att odla på de flesta jordar och även om den trivs bäst i varma lägen klarar den några minusgrader. Honungsörten bygger en stor biomassa och breder ut sig. Sådden kan ske så fort risken för nattfrost är över fram till mitten av juli. Vid senare sådd är det risk för att plantorna inte kommer att hinna gå i blom. Honungsört producerar stora antal blommor och blommar under lång tid. Den kan sås i olika omgångar för att få blommor i olika omgångar och därmed näringsväxter hela säsongen. Blomningstiden styrs av förhållandena vid etablering, perioder med exempelvis torka kan fördröja utvecklingen. Eftersom honungsört är extremt attraktiv för pollinerande insekter bör det blommande beståndet putsas ner då en pollineringskrävande gröda som exempelvis rödklöver blommar. Risken är annars att pollinatörerna föredrar honungsörten framför grödan. Honungsört är en ettårig gröda som tål frost men inte lägre temperaturer och därmed fryser bort under vintern. Den är effektiv på att ta upp markkväve och har snabb tillväxt vilket gör att den breder ut sig och konkurrerar väl med ogräs även vid låga utsädesmängder Honungsörten har dålig förmåga till återväxt och tål inte avslagning. Plantorna är känsliga för kemiska bekämpningsmedel. Det finns inga släktskap med andra odlade grödor i Sverige och därför är risken liten för uppförökning av skadedjur och sjukdomar.
Bovete
Bovete har låga krav på jordart, men odlingen fungerar sämre på styva lerjordar. Bovete är känsligt för frost på våren och bör etableras sent när risken för nattfrost är över. Växtnäringsbehovet är lågt och grödan klarar sig i regel utan gödsling. Uppkomsten är ofta jämn och snabb men groddplantorna är ganska känsliga för konkurrens. Väl uppkommen konkurrerar plantorna bra mot ogräs. Bovete blommar mellan juni och juli och kan blomma mycket länge. Frömognaden blir därmed ojämn vilket gör att beståndet kan blomma och ha mogna frön samtidigt. Fröna drösar lätt och spillplantor kan uppkomma följande vår. Bovete drabbas sällan av sjukdomar eller skadedjur.
Solros
Solros producerar mycket pollen och har täta blommor som gör att polleninsamlingen kan bli rationell för humlor och andra vilda bin under den korta tid solrosen blommar. Solrosfröna är stora och mycket energirika. Solrosfrön är ofta mycket attraktiva för flera fågelarter.
Delmoment ordling av rörsvingelfrö
På Tåå gård odlas utsäde av flera arter, där skörden alltså skall användas för att så nästa års gröda. Det gäller exempelvis höstvete och korn men det odlas även gräsfrö, ett gräs som heter rörsvingel.
När gräsfrö odlas innebär det att marken är bevuxen under flera år och fröet skördas en gång per år. Vid odling av vete och korn är grödorna ettåriga och marken bearbetas alltså årligen inför skörd men även efter skörd. Vid odling av gräsfrö växer grödan ostörd fram till skörd och efter skörd av gräsfröet.
I växtodlingen gör en gröda som växer under flera år stor nytta för den biologiska mångfalden, inte minst för den biologiska mångfalden under markytan. I jorden finns ett myller av arter som bakterier och inte minst daggmaskar.
Flera av de marklevande arterna trivs särskilt bra när marken inte bearbetas och de får arbeta ostört. För de gör stor nytta. Lantbrukaren märker det i form av en mark som lättare släpper igenom vatten, strukturen blir bra och tål bättre överfarter med redskap och risken för markpackning minskar.
Genom den varierande växtföljden med omväxlande ettåriga grödor och grödor som ger bevuxen yta året om gynnas biologisk mångfald även under markytan.
LF Sörmlands hemsida om insatsen.
Nyheter publicerade i uppdraget
Blomremsan i juni, delmoment i fältstudie biologisk mångfald
Mer om projekt Mer vall.