Torsdag 16 november samlades vi ca 90 personer på Nynäs Slott, Tystberga, för årets konferens om skogen i Sörmland. Konferensen genomfördes av Agro Sörmland som en aktivitet i Regionalt Skogsprogram i Sörmland på uppdrag av Region Sörmland.
Landshövding Beatrice Ask inledde och tryckte på vikten av att skogen inte är någon quick fix. Det krävs långsiktighet och uthållighet.
“Vi kan mer och kan bättre, dumt att inte använda skogen med hela dess potential.”
Lotta Lindberg-Thompson, verksamhetschef på Nynäs Slott hälsade oss välkomna till Nynäs. Vi fick ett historiskt perspektiv med start på 60-talet då Nynäs köptes av Regionen. 1971 blev det naturreservat, -84 köptes ytterligare fastigheter med slottet inkluderat och -91 antogs den första skötselplanen.
“Kunskapsutbyte och samverkan för kommande generationer”, säger Lotta är visionen.
Johan Varenius, uppdaterade oss om Agro Sörmlands del i Regionalt Skogsprogram, dagens agenda och praktiska detaljer.
Dagens första föreläsare, Karin Fällman Lillqvist, Hållbarhetschef, Skogssällskapet, inledde under rubriken: “Skogens politik, hållbarhet och framtid”.
“Det har aldrig varit så spännande att jobba inom skogen som nu. Skogen är på allas läppar.”
Att balansera olika frågor och konfliktytor, där flera verkar stå mot varandra, säger Karin, är en stor del av arbetet just nu och det gäller att väva samman intressen och balansera.
Det är en hel del oroligheter kring skogspolitiken menar hon och avslutar:
“Stort grattis till er som är skogsägare, det kommer vara väldigt värdefullt även i framtiden.”
Sandra Sundbäck, VD för Paper Province, tar plats vid mikrofonen och vi får veta mer om framgångsrikt regionalt samarbete för skogen.
Paper Province är en klusterverksamhet med rötter i Värmland som har en stor förädlingsindustri och är idag bl.a världsledande inom förpackningar, var 6:e vätskekartong kommer från Värmland!
“Det började med ett behov att attrahera kompetens, därefter har värdekedjorna breddats och visionen är nu att ta samhället framåt med hjälp av skog, inte bara papper.”
Sandra beskriver att man har ett starkt innovationssystem med många startups och nytänk. Hon säger att inställningen och att engagera sig är centralt för att delta i klustret. Klustret består av aktörer som knyter samman andra aktörer inom forskning, industri, ekonomi, nätverk och möjliggörare. Totalt är det 130 företag som samarbetar. Sandra ger oss flera konkreta exempel på hur innovationssystemet fungerar med till exempel testbäddar.
Hon lyfter också fram vikten av att kommunicera vad företagen gör och har själv sin bakgrund inom kommunikationsområdet och lyfter värdet av:
“Inspiration och framåtrörelse.”
Fredrik Johansson, projektledare, Skogforsk, berättade om “Bekämpningsmetoder för att minska granbarkborreangrepp”.
I studierna har man bl. a undersökt hur granbarkborren övervintrar vilket visat att bara cirka hälften gör det i träden. Det här menar Fredrik indikerar att det är mer effektivt att avverka under sommaren för att inte missa de som håller till i marken runt omkring på vintern.
Han visar också siffror på att avverkning av gröna träd ger 33% medan bruna bara ger 8% vilket tyder på att avverka bruna träd inte är så betydelsefullt alls. Även fällor har inte visat sig ge någon direkt effekt alls, även om det finns undantag.
Så vad ska man då som skogsägare göra?
“Den allmänna hyggeshygienen har betydelse. Det är bättre att vara där och plocka, att vara med och att vara ute i god tid så man inte tappar pengarna.”
Fredrik sammanfattar att det bästa är att avverka när så stor andel som mjöligt av granbarkborrarna är i träden, dvs på sommaren. På vintern är över hälften i marken.
Mattias Engman, skogskonsulent, Skogsstyrelsen, står på tur och även han pratar granbarkborre men ger oss ett framtidsperspektiv.
“Sörmland är hårdast drabbat, i jämförelse med stormen Gudrun är skadorna som en halv Gudrun och Sörmland är EPI-centrum.”
Vi har dock fortfarande mycket granskog kvar påminner Mattias och med klimatförändringarna, som är ett faktum, får vi lära oss leva med torka och mer regn.
“Mycket av vätan kommer på vintern, vintrarna blir varmare och blötare vilket innebär mer markskador. Det här är dåligt för gran då granen är beroende av tjäle inte väta, och granen har ett grunt rotsystem, jämfört t. ex med björken. Dubbelt trubbel för granen”.
Även arbetssituationen och kundrelationen blir ansträngd menar Mattias. Det kommer stor press oavsett roll, både ekonomiskt och känslomässigt, och han pekar på att vi behöver höja beredskapen, höja blicken och vara bättre förberedda.
Vi får nu lyssna till en skogsägare, Nils-Gunnar Johansson, Björktorps gård, som tillsammans med sin fru driver en medelstor skogsgård i Sörmland. Arterna i Nils-Gunnars skogar är dock lite ovanliga, på Björktorps gård har de valt att experimentera en hel del. Idag består en stor del, 56%, av ädellövskog, att jämföra med bara 0,8% ädellöv totalt i Sverige i stort.
“Experimentlustan tar ibland över, vill veta om det funkar med andra lövsorter som är mer ovanliga i Sverige och med rätt förutsättningar så går det. Det finns ett system i virrvarret även om det kanske inte ser ut så”, säger Nils-Gunnar med glimten i ögat.
Idag dominerar tall, björk och ek på Björktorp, så var det inte för 14 år sedan då de startade.
Nils-Gunnar ger ett exempel på där ek och självplanterad björk planterades 2017, året innan den extrema torkan, av dessa har 95% överlevt! Ek är ett trädslag han gärna vill slå ett extra slag för:
“Hela Europa skriker efter ek (enligt kontakt till Nils-Gunnar på Södra Skogsägarna, artikelförfattarens kommentar). Man behöver inte vänta 120 år innan man avverkar, det kan man göra redan vid 20 cm stam.”
Avslutningsvis i sitt lovtal till löv berättar han också att hybridlärk tar upp betydligt mer koldioxid än gran.
Stefan Silfverblad från Länsstyrelsen informerar därefter om “Skogsinsatser i Regionala åtgärdsprogrammet”.
Stefan berättar om hur man arbetar med att konsekvent skapa landskap med lövrika kanter – kantzoner mot vattendrag och mot jordbruksarealer. Han berättar också om arbetet med liv åt insekter i död ved.
“Löven är motorn!”
Innan lunchpaus är det dags för Anneli Carlén, verksamhetsledare på Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund, att prata om “Vattnet i skogen”.
Anneli ger exempel och lyfter fram fördelar och berättar varför det är viktigt att skapa och återskapa våtmarker i skogen.
“Det kan räcka med enkla åtgärder som t. ex att plugga igen ett dike. Ofta krävs inte stora kostnader för att anlägga våtmark i skogen. Det är ett bra sätt att få till vätan – win win för naturen och markägaren.”
Anneli berättar att Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund kan hjälpa till med både finansieringsstöd och anläggande.
På frågan vad en våtmark är, svarar hon – allt från en pöl och uppåt.
“Allt är värt någonting, många ställen har tidigare varit våtmark men dikats ut. Svårigheten kan vara att få skogen att tillgodgöra sig vätan.”
Användning av våtmark kan vara att uppnå resiliens och vid brandbekämpning.
Lunchen serveras i Nynäs Orangeri och efter att ha suttit still hela förmiddagen tar alla en välbehövlig promenad dit i höstsolen.
Efter mat och kaffe samlas vi igen och först ut efter pausen är Stephan Gäfvert, förvaltare Nynäs Naturreservat. Vi får en redogörelse för hur markerna och skogen förvaltas och med extra detaljer kring hur man agerat efter att granbarkborren flyttat ut.
Nynäs, som ägs av Region Sörmland, är en blandning av naturreservat och produktionsskog. Det här kan vara en balansgång menar Stephan och visar på karta hur tätt sammanvävda de båda är på vissa platser.
Han fortsätter på ämnet vatten och återvätning av skog, som vi fokuserade på innan lunch. Han visar före- och efterbilder på hur man skapat våtmark på Nynäs och hur fort det går att få dit djur och få naturen att återhämta sig.
“Naturen svarar så snabbt tillbaka!”
Blå infrastruktur är ett begrepp som uppkom ur behovet av mera vatten vid torkan 2018. Syftet var att ta reda på hur vattenförsörjningen ser ut inom ett visst område.
Nynäs har återskapat 75 våtmarker på ett fåtal år och Stephan lyfter fram hur man noterat att kronviltet går från odlingsmark till våtmark när sådan erbjuds.
“Det växer otroligt mycket kring våtmarken.”
Det är därefter tid att lyssna till Magnus Boström, skogskonsulent, Skogsstyrelsen på temat ”Återvätningsavtal – finansiering och bidrag”.
Magnus berättar vad avtalet innehåller, innebär och hur det fungerar. Här får vi hänvisa till Magnus egen presentation som kommer att publiceras här samt att ta kontakt med Skogsstyrelsen direkt för mer information.
Panelsamtal med tema “Marknad – tillgång, efterfrågan och framtid” står härnäst på agendan och vi får upp tre virkesköpare till mikrofonerna på scenen. Carl-Johan Moberg, Virkesbörsen, Örjan Isgren, Sandåsa Timber och Martin Eck, Holmen Skog får svara på Johans och publikens frågor. Först ut är en marknadsutblick och här är några korta citat
“Sverige och Centraleuropa har legat för högt i avverkning.”
“Det kommer att komma fler intressenter utanför Sveriges gränser kring skogen än vad vi är vana vid.”
“Viktigt att man är med och röjer och gallrar tidigt.”
På frågan om prisbilden kommer att hålla i sig, blir svaren unisont att det sannolikt kommer vara fortsatt högt men det är en osäker omvärld.
“Det är billigt att köpa svenskt – det gynnar oss på världsmarknaden. Det mesta virket går på export.”
Kommentarer kring att bredda användandet av trädslag:
“Sverige är bäst i världen på effektivitet men en beteendeförändring behövs. Kan USA bygga med blånat virke så kan vi.”
“Vi behöver ställa om i hela kedjan, byggare, arkitekter etc. behöver omvärdera andra träslag så efterfrågan ökar på dessa.”
“Finns råvaran, behovet och kunden så löser industrin resten.”
Utmaningar kring byggnormer tas också upp som en käpp i hjulet.
“Föryngringskollen – hur är överlevnaden hos skogsplantor?” är rubriken som Jonas Öhlund, forskare, Skogforsk, pratar kring härnäst.
Jonas redogör för forskningen där man söker orsakssamband till varför plantor dör i tidig ålder, 20–30% dör inom 3 år. Det beror enligt Jonas på komplexa samband och det är en mängd faktorer som spelar in. Han nämner också att det är stor skillnad på teori och praktik.
“Plantor dör trots att vi har mycket kunskap, frågan måste angripas på ett nytt vis.”
Jonas förklarar hur man jobbar i projektet, var data kommer ifrån, variabler etc, och hur den analyseras för att få ut vilka orsaker som har betydelse.
Linnea Hansson, även hon från Skogforsk, redogör for oss om ”Autoplant – autonom planteringsmaskin”.
Linnea visar film (LÄNK HÄR) och berättar om arbetet med att utveckla planteringsmaskinen, om utmaningar som t. ex hur hantera ömtåliga plantor och vid terrängkörning kommer svårigheter som stubbar och grot.
Vi avslutar med Viltfrågan genom att lyssna till Fredrik Widemo, forskare SLU med specialistområde klövvilt och skog.
Vi får veta mer om den forskning som görs kring faktorer som spelar in vid viltskador och hur vi ska kunna minimera skadorna.
Fredrik börjar med att nämna det han kallar “brinnande intresset för älg” som finns i vårt samhälle och de skador som älgen kan orsaka.
“Vi har sänkt älgstammen med 1/3 men ändå har skadorna ökat!”
Han menar att älgen borde vara rödlistad, inte att den är utrotningshotad, men om vi fortsätter att skjuta av den i den takt vi gör nu så finns risken att den faktiskt kan bli det. Ett syfte med avskjutning av älg har varit att minska viltskador men studier visar nu alltså att det inte finns något som kan styrka detta samband.
Något som faktiskt, enligt studierna, ser ut att spela stor roll är att ju mer tall det finns i ett område, desto mer skador. Och detta gäller över hela Sverige.
“Tall och mängden foder är en jätteviktig faktor.”
“Ungskog är den viktigaste foderkällan idag och pga. granbarkborren kommer vi att få massor med ungskog = massor med foder.”
Så mer tall och mer foder ger alltså en minskning av viltskador men mycket liten minskning. Fredrik avslutar med att det inte finns något generellt mönster och fastslår på klassiskt forskarmanér att vi behöver mer forskning och ett helhetsbegrepp för att förstå vad som händer.
Klockan har blivit 16.00 och det är dags att avrunda. Johan tackar alla som deltagit och alla talare som berikat dagen med ny och inspirerande kunskap.
Följ vad som händer i Regionalt Skogsprogram i Sörmland här på Agro Sörmlands hemsida och vi fortsätter att rapportera i våra sociala medier Facebook och LinkedIn, följ oss gärna där.
Stort skogligt tack för den här gången!
(Klicka på foto för att förstora)
