Den här morgonen samlades vi på Grinda Säteri i Malmköping för ett informationsmöte om torkan. Ett 50-tal deltagare deltog på plats i en full lokal.

Efter ett välkomnande av arrangörerna Agro Sörmland och LRF Södermanland i form av Johan Varenius och Johan Lagerholm lyssnade vi till Karin Oscarsson, LRF Öst.

Karin Oscarsson är samordnare för krishantering och berättade om LRFs beredskapsarbete inför torka. Hon inleder med två positiva saker:

“Vår beredskap är bättre än 2018. Grundvattnet är relativt bra påfyllt. Dock ser situationen olika ut i regionen, från riktigt illa till helt ok.”

Karin presenterade också två “bondekompisar”, en del av LRFs arbete med Omsorgsgrupper. Bondekompisar kan kontaktas vid problem med allt från ekonomi till hälsa. Det behöver inte röra dig själv, du kanske har en granne eller bekant som verkar ha det kämpigt. Då kan du kontakta omsorgsgruppen som kan ta det vidare. Dessa har givetvis tystnadsplikt.

Karin delar också ut en checklista och tipsar om LRFs hemsida där all denna information finns.

Karin Oscarssons PP.

Niklas Johansson, Växa, var nästa talare. Vi fick veta mer om erfarenheter från torkan 2018 och om alternativ hur man kan tänka och agera för att förbereda sig på bästa sätt. Det handlade bland annat om att utnyttja foder maximalt – ta analyser, inventera och planera när på året du har mest nytta av olika partier.

Niklas pratade också om vikten att vara noggrann med packning och täckning av ensilage i plansilo. “Många kan bli bättre på att packa och täcka, det minskar ett annars stort svinn.”

Han tipsar också om att komma ihåg att skapa lager.

“Det var vi bra på efter 2018 men nu har vi glömt. Vi måste ha lite lager, glöm inte det!”

Niklas Johanssons PP.

Därefter är det dags för Johan Lagerholm, som byter väst från LRF till växtodlingsrådgivare på Växtråd och pratar om vilka åtgärder man kan göra på gårdsnivå. Har ni möjlighet att bevattna så är det nummer ett. Skörda halm är ett tips, det kommer att bli halmbrist och då kan det bli en extra intäkt plus hjälp till någon annan som inte har.

Om man tar ensilage på höstvete under sommaren finns det möjligheter att så i korn eller annan vårsäd för att få en andraskörd i oktober. “Man sår det man har tillgång till, får man inte tag på utsäde är det man har hemma i torken bättre än ingenting.”

“Gödsla ska du göra så fort du skördat vallen och snåla inte med utsädet om du sår en andra gång på sommaren” var några av medskicken från Johan Lagerholm.

Johan Lagerholms PP.

Joakim Engman, Lantmännen går igenom olika avtal och vad som gäller om man inte kan levererar de volymer som planerat.

Frågor om återköp kommer, men många är mer riskmedvetna sedan förra torkan och har tecknat mindre volymer. Joakim tar upp att det är viktigt att ha lager och informerar om att förfrågningar på vårutsäde har ökat markant.

Joakim Engmans PP

Därefter informerar Länsstyrelsen om frågor kopplat till djurskydd och jordbrukarstöd. De har hittills inte sett att torkan inneburit lidande för djur men är uppmärksamma på utmaningar med hull, beläggningsgrad och renlighet (vid brist på strö) med anledning av torkan. Vi kommer att ha tolerans för vissa avvikelser, men det får absolut inte leda till försämrad djurhälsa.

Vad gör man när betesbrist uppstår på betesmarker medsärskild skötsel? Att fodra på dessa marker ska vara sista utvägen efter att andra alternativ utvärderats. Därefter kan dispens komma bli aktuellt.

Tänk på att byta markkod vid ändrad markanvändning, med undantag för om du har kompensationsstöd, då ska du INTE ändra grödkod. Har du svårt att klara av villkoren för stöd, hör av dig till Länsstyrelsen så vägleder vi dig.

Sedan 2018 har vi prioriterat snabba handlingstider och att försöka möta behov innan de uppstår.

Frågan om risken med att importera strö och grovfoder kommer upp. Risker som kan innebära att få in oönskat ogräs och i värsta fall afrikansk svinpest. EU har skarpa regler och “det ska vara säkert, men man ska ha detta med sig” som Länsstyrelsens representant uttrycker det. Det lyfts från publiken att de som importerar ofta är hästföretagare eller rentav privatpersoner som är hästägare och inackorderade. Kunskapen om riskerna kan antas vara låg i dessa grupper. Förslag till Länsstyrelsen är att uppmana Jordbruksverket att upplysa i frågan, de har register över alla hästar i Sverige.

“Hör av er till oss och diskutera”, är en uppmaning som kommer flertalet gånger inom alla områden från Länsstyrelsens företrädare. Så vi uppmanar er att ta dem på orden, vid funderingar kring dispenser, stöd etc, kontakta Länsstyrelsen!

Länsstyrelsens PP

Anders Eriksson, Skogsstyrelsen är näst på tur. Han berättar att historiskt har skogsskador före 2018 mest orsakats av storm och efter 2018 i huvudsak av torka. “Den första svärmningen av granbarkborre är avklarad, troligtvis kommer en till.” En långsiktig åtgärd för att minska risk för granbarkborreangrepp kan vara att spara löv i beståndskanter. En god trädslagsblandning har visat sig inte vara lika känsligt som renodlade bestånd.”

Skogsägare hänvisas till Skogsstyrelsens hemsida för att se status för angrepp och skador inom relevanta områden.

Anders pratar också om förebyggande åtgärder vid arbete med motorsåg och röjsåg.Ha alltid brandsläckare med sig vid arbete i skogoch starta aldrig motorsågen bredvid bränsletanken.

Johan Dahlin, Länsförsäkringar berättar om stödfunktioner och de tjänster de erbjuder. En god nyhet är att de i år erbjuder stöd och rådgivning inom områden som psykologi, ekonomi, juridik, hälsa och chefsstöd. Alla som arbetar med detta på Länsförsäkringar har tystnadsplikt!

“Vi har bra samarbeten med brandberedskap i skogen mellan räddningstjänst, LRF och Länsförsäkringar”, avslutar Johan Dahlin

Länsförsäkringars PP

Länsförsäkringar Råd om torka och brand

Emelie Brolin och Gerry Wahlqvist, Sörmlands sparbank, tar vid och berättar vad banken har för möjligheter att hjälpa till. De informerar om olika typer av tillfällig och mer långsiktiga lösningar som kan frigöra kapital vid behov.

“Bäst är att jobba med en egen buffert och det är lantbrukare duktiga på!”

Slutsatsen från banken är – vänta inte med att ta kontakt, oavsett om det är bank, leverantör eller rådgivare.

Sörmlands sparbanks PP

Det var sista talarna ut för den här förmiddagen och arrangörerna Johan och Johan sammanfattar:

“Syftet med mötet var att erbjuda aktuell information om läget och vad som är viktigt att tänka på. Då kan det komma upp saker som man inte tänkt på. Det har det gjort här idag när vi fått ta del av alla erfarenheter.”, säger Johan Varenius.

“Det är viktigt med kontaktnät! Ta kontakt med de ni är beroende av, tidigt”, blir slutorden från Johan Lagerholm.

Intresset har varit stort för den här träffen och flera medier har rapporterat från förmiddagen. Det är vi tacksamma för då syftet var att nå ut till så många som möjligt och sprida kunskap och erfarenheter som kan rusta för torka.

Sörmlandsbygden hörde av sig till oss och skrev en artikel inför träffen, den kan ni läsa här. De kommer också att rapportera från dagen i en artikel, så håll utkik hos dem.

Här kan ni höra P4 Sörmland.

Vi avslutar med energirika ord som kom upp i diskussionerna: “Utmaningar ger nya idéer, samarbeten och möjligheter.”

Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer
Om torkan kommer