Sammanfattning från gårdsträffar på tema vilt i jordbruket

Agro Sörmland har arrangerat tre stycken gårdsträffar med tema vilt i jordbrukslandskapet och fokus på åtgärder som kan minska de skador som viltet orsakar. Vi har besökt Kåsta Gård, Björkeby Gård och Taxinge Gods/Mälarturf.

Träffarna har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanland och finansieras med medel från EU.

Här följer en kort sammanfattning och korta medskick från de olika organisationerna som har deltagit vid träffarna.

Övergripande medskick från gårdarna vi besökt:

• En viltstam i en storlek som inte orsakar stora skador är den grundläggande viktigaste åtgärden för att minska viltskadorna.
• Mät skadorna!
• För dialog med fastighetsgrannar och markägare, bjud in att titta på skador och försök att öka kunskap och förståelse. Viltet rör sig i landskapet!
• Avgörande med möjlighet till skyddsjakt på de fält som odlas.
• Aktiv skyddsjakt är effektivt och minskar skadorna – men är resurskrävande.
• Rikta avskjutningen mot hondjur, kultingar och kalv!

Lantbrukarnas Riksförbund

Varför är frågan viktig för LRF

Lantbrukare behöver kunna bedriva lönsam hållbar livsmedelsproduktion, den behöver dessutom öka utifrån livsmedelsstrategi och beredskap. Det blir allt dyrare att producera när priser ökar på insatserna som diesel och gödning, det gör verksamheten ännu mer sårbar för skador, man behöver optimalt utfall av det som sätts in.

SCB:s mätningar visar orimligt högt skördebortfall på grund av vildsvin, hjort och fåglar. Utöver det finns indirekta kostnader för anpassad växtföljd, att man inte kan odla de grödor gården egentligen behöver, bökskador, sporer i foder, maskinskador, etc.

LRF:s toleransnivå

LRF har fattat ett beslut om en toleransnivå för viltskador, för att rama in vad som är orimligt. Max 4% skördebortfall i genomsnitt på gårdsnivå. Utifrån studier av typgårdar motsvarar det ett lönsamhetstapp på ca 10%, vilken andra näringar skulle acceptera ens det? (var tionde bil skrotas? Var tionde mobiltelefon kasseras?)

Mäta skador

Hur skattar man skadorna på sin gård? Referensburar är en bra metod som dessutom pedagogiskt visar för en själv och jägare, markgrannar hur viltbete påverkar grödan. Sätt upp på hösten så även vinterbete och trampskador kommer med. Många blir förvånade. Man brukar säga att under 15% bortfall i spannmål eller 30% bortfall i vall ser man inte med blotta ögat.

Man kan även mäta skador med drönare, eller göra skördeanalyser. Många djurbönder reflekterar över hur mycket vall som behövdes för gårdens djur förr och nu/hur mycket färre vilt som gården föder.

Sätt även en referensbur i någon tallskogsplantering så blir bilden av betestrycket ännu mer beskrivande. Dels hur bete på tall påverkar tillväxten, dels hur markskiktet med örter och lövuppslag påverkas.

Samarbeta över fastighetsgränser

Var inte tyst! Dela med dig av kunskap och beskriv konsekvenser för verksamheten. Sätt ett mål tillsammans om både skador i skog/jord och för det vilt som finns i området. Balans med hur mycket vilt fodret i landskapet kan bära fodermässigt, kan minska skadorna men även bidra till bättre välmående för det vilda. Färre men bättre vilt. Det är inte ok att ha vilt som svälter eller som inte kan beta det som behövs för just den arten. Vinterfodret – främst knoppar och bärris är det som sätter gränsen för mängden vilt.

Utfodring

Även här behövs samarbete över fastighetsgränser. I grunden ska viltet klara sig på det foder som växer i landskapet, utan att tillföra foder. Det bör inte utfodras alls under vegetationsperioden. Nya åtelföreskriften kan vara ett rättesnöre – max 3 kg/dygn och åtel, max 1 åtel/100 ha och minst 100 m från fastighetsgräns. För att vara effektiv i jakten och att inte försvåra förvaltning för grannmarker genom att locka/låsa vilt.

Avtal – se över de avtal du har för jordbruk och jakt. De kanske tecknades när viltsituationen var en annan. Avtalen behöver även lira med varandra, hur skyddsjakt kan bedrivas, förebygga skador- mål och styrning för förvaltning, utfodring/åtling mm
Jaktupplåtelseavtal kan delas upp ex klövviltsjakt för sig och fågeljakt, skyddsjakt på vildsvin och hjort i grödor kan vara andra jägare under vissa tider på vissa områden- bara man är helt överens.
Skyddsjaktsavtal – om det behövs fler eller andra jägare för skyddsjakten finns ett kompletterande avtal som är tidsbestämt och för vilka fält. Här kan man komma överens om förutsättningar och villkor, vem tar hand om köttet osv. Det kan även vara en jordbruksarrendator som får möjlighet att skydda sina grödor.

Avtal finns för medlemmar att ladda ner.
Bli gärna medlem!

Svenska Jägareförbundet

• Arbeta tillsammans över större områden (exempelvis skötselområden) med gemensamma mål och samordnade åtgärder för vilt och landskap.
• Anpassa viltstammarnas storlek till resurserna för att få bättre balans. Använd ordinarie jakttid för populationsreglering, och mer riktad jakt som ett kortsiktigt komplement.
• Skapa alternativa fodertillgångar för viltet genom att exempelvis skapa bättre brynmiljöer, ha god ståndortsanpassning och gynna RASE (rönn, asp, sälg, ek).
• I tillägg till balanserade viltstammar och alternativt foder, arbeta kortsiktigt och varierat med åtgärder som skyddsjakt, skrämsel och stängsling för att få bäst effekt.
• All jakt oavsett syfte ska ske med god etik och respekt för viltet, att inte ta tillvara på fällt vilt och att använda ord som exempelvis ”skadedjur” gynnar inte samhällets acceptans och förståelse för jakt och jägare.

Länsstyrelsen i Södermanland

• Ta del och stöd av de regionala riktlinjer som finns – vi behöver tillsammans arbeta aktivt för att minska viltskadorna på jordbruksgrödor.
• Ta ansvar där ni själva har rådighet och vidta nödvändiga åtgärder för att få en önskvärd utveckling och situation.
• Inkludera viltförvaltningen och jakten i lantbruket genom att exempelvis sätta upp gemensamma målsättningar, det skapar både incitament och förståelse.
• Engagera så många som möjligt lokalt. Fastighetsgrannar, skötselområdet eller annan konstellation som fungerar för er. Synliggör skador och kostnader, sätt gemensamma mål och arbeta tillsammans för att nå dom.

Agro Sörmland

• Sätt upp uthägnader och mät era skador.
• För dialog med fastighetsgrannar om nivåer på viltpopulationer och skador. Öka kunskapen om skador, viltpopulationerna och utforma förslag till åtgärder tillsammans!
• Inventera viltpopulationer på våren – men viktigast att få dataunderlag på skadornas omfattning.
• Beräkna tillväxt och gör en enkel plan för avskjutning i antal, ålder och kön. Arbeta gärna utifrån befintligt älgskötselområde.
• Utarbeta avtal för jaktupplåtelser som möter de lokala behoven. Krav i jaktupplåtelse på antal djur som ska fällas, ha flera jaktlag med olika villkor, mm.
• Se instruktioner för tips om tillfälliga skrämselåtgärder, göra uthägnader och mäta skördebortfall: 2025-RIMS-manual-A4-WEBB.pdf