Torsdag 25 maj träffades omkring 50 deltagare i Hälleforsnäs för att prata om nya affärsmodeller i skogen.
Vi började med en god smörgås och kaffemingel och klockan 9.00 startade seminariet med att Johan Varenius, Agro Sörmland hälsar välkommen och ger oss siffror och bakgrundsstatistik kring skogen. Skogen är för Sverige en stor och viktig näring med betydande export men som också erbjuder många mjuka värden i forma av rekreation och upplevelser av olika slag.
“Det är lätt att ta vårt vackra kulturlandskap för självklart men det är ett resultat av generationer av hållbart och ansvarsfullt brukande.”
Josefin Uhnbom, Region Sörmland, tar vid och berättar om hur regionen arbetar med hållbar regional utveckling och näringslivsutveckling där skogen är en del. Josefin beskriver också Regionalt skogsprogram i Sörmland. Arbetet har tidigare drivits som projekt och övergår nu i en mer långsiktig samverkan mellan Region Sörmland, Länsstyrelsen i Södermanlands och Skogsstyrelsen. Dagens seminarium är en del av arbetet.
Vad finns det för möjligheter till nya intäkter från skogen? Det är nu dags för de inbjudna föreläsarna att upplysa oss inom sina specialområden, med start från ett makroperspektiv.
• Maria Wide Iwarsson, programchef värdekedjor, Skogforsk, inleder och tecknar en bild av några av de “nya” områden som finns att tänka affärsmässigt kring, som kolinlagring, rekreation och den biologiska mångfalden.
“Det finns ett stort och starkt växande intresse hos företag när det kommer till kolinlagring och biodiversitet.”
Det här beror bland annat på att kraven ökar på företag att kunna visa och säkerställa att hela produktionskedjan är miljömässigt godkänd. Det är också i princip nödvändigt idag att kunna marknadsföra sig som ett företag som tar ansvar för miljö, menar Maria.
Det finns stora möjligheter till nya affärsmodeller. Kolkrediter är det som hittills kommit längst. Hon berättar att man kommit längre i andra delar av världen men att även svenska initiativ är på väg.
“Man måste göra mer än ‘baseline’, det ska vara mätbart, verifierat och certifierat.”
Med certifieringar kommer också risker säger hon – risken är att affären blir krav och att “någon annan” får pengarna.
En annan affärsmöjlighet är alla de otroliga mängder skogliga data som finns. Kan vi lösa hur vi ska mäta och vad marknaden är beredd att betala? När vi har svaret på dessa frågor menar Maria att vi har affärer.
• Filip Eriksson och Carl Rådström, Landshypotek Bank berättar därefter för oss om exempel på kreativa nya affärer som deras kunder ägnar sig åt.
“Dåligt finansiellt läge bidrar till nytänkande inom jord och skog. Allt fler vill optimera, säkra upp kostnader och se över vilka alternativa affärsintäkter man har på den egna fastigheten.”
Riskspridning genom diversifierad verksamhet är något som ökar stort och många tittar på så kallade passiva intäkter som solparker.
Kolinlagring, säger Filip och Carl, är svårt att ta på i dagsläget och en fråga som belyser hur EU ser på skogen.
De berättar också om Landshypoteks satsning Grön obligation (läs mer om det här).
• Därefter kopplar vi upp Bengt Kriström på länk. Bengt är professor i naturresursekonomi vid SLU och temat för honom idag är Skogens alla värden. Han börjar med att ge oss utgångspunkter för sådant som kan kommersialiseras. (Se Bengts presentation, alla presentationer finns längre ner på sidan.)
Frågor vi måste besvara för att marknadifiera mjuka värden är, hur värderar vi mjuka värden och hur kan dessa värden bli intäkter?
Han berättar om koldioxidmarknader som det redan finns ganska många av i världen i olika mognadsgrad och hur dessa fungerar.
Bengt avslutar med en framtidsspaning – efterfrågan på skogliga värden kommer att öka och mer och mer marknadifieras.
• Det är dags att lämna makroperspektivet och zooma in till regional nivå och lyssna till Erik Hjärtfors, Lövsjö Loghouse. Erik har en bakgrund bland annat som skogsmästare och naturbrukslärare och har vuxit upp med skog och skogsarbete i familjen.
“Jag har hela tiden haft idéen att jag ska kunna leva på min egen skogsgård och har arbetat mig framåt till det målet.”
Erik berättar om olika brukningsmetoder och olika perspektiv att ta hänsyn till när man sköter skog. Erik pratar också om löv och dess utvecklingsmöjligheter. Men just nu, menar han, finns ingen ekonomisk marknad för löv.
“Vi behöver inte forskning, vi behöver investeringar i industri som kan ta tillvara och se till att vi får en efterfrågan på björk och löv.”
“Motorsågen är på väg tillbaka, vi behöver folk som kan hantera den. Jag tror på en renässans för motorsågen!”
Vi får också se exempel på förädlade skogsprodukter som Erik står bakom, bland mycket annat har han varit med och gjort Mattisborgen och flera andra specialkonstruktioner till Astrid Lindgrens värld. Medskick till andra skogsbrukare är att tala om vad du kan för omvärlden. Har du specialistkunskaper så se till att folk får veta det.
Ett av de mer lukrativa projekten i Eriks skog är vad han kallar “Ekolyxhus”. Byggda för en liten produktionskostnad men som drar in bra pengar på uthyrning. Intäkten löper över flera år, istället för att vara en engångsintäkt som det skulle varit om intäkten kommit från att sälja virket. Detta är inom ramen för de mjuka värdena vi pratat om tidigare. Fler vill ut och njuta av att vara i skogen.
• John Hammar, virkesköpare/produktionsledare, W&W Nordic Forest AB berättar därefter om företaget Nordic Forest som köper in virke och säljer det vidare, antingen inom Sverige eller på export.
“Vi är duktiga på export. Vi kommer från ett annat håll än traditionella virkesköpare och vi har ett internationellt affärstänk som kan ge kunden ett mervärde i forma av högre pris.”
Logistik är en stor del av verksamheten med egna båtar, pråmar, lastbilar och tåg. En av Johns uppgifter är att maximera lasterna och se till att det är så ekonomiskt effektivt som möjligt. För att köra behöver de 3–5 000 kubik. Det kan vara ett problem för mindre skogsägare/brukare med för små löv-volymer att komma upp i dessa kvoter säger han.
Han vittnar också om att utländska sågverkskoncerner är duktigare än de svenska. Här har vi att en del att se och lära men efterfrågan på svensk råvara är på väg upp.
“Det är ett stort tryck från Europa, man vill köpa svenskt (och nordiskt) virke.”
• Sist ut är John Landolsi, Jonas Vildmark Buschcraftcenter. Jonas är själv markägare och bedriver kursverksamhet. Hälften av verksamheten är skräddarsydda events från enklare naturvandringar till rena överlevnadsläger.
“Jag skaffade skog för att bedriva kursverksamhet. Beredskapsbiten är en gren i företagets som vuxit oerhört.”
Han berättar också att efterfrågan på motorsågskörkort och hundkurser ökar.
“Naturturism har en stor potential som kunskapsbärare! Ökad kunskap om naturen kan minska klyftan mellan stad och landsbygd. Det vill jag att ni tar med er idag från oss.”
Jonas tar upp vikten av dialog med markägarna om verksamhet bedrivs på någon annans mark. Han berättar att det sedan 2018 finns juridiska dokumentmallar för avtal mellan markägare och naturturismaktörer och uppmanar att använda dessa. Skriften finns på nätet och heter ”Turism på annan mark”.
Det här kan vara en väg att som markägare få betalt trots allemansrätten. Men det finns även andra värden än pengar att tjäna, säger Jonas.
“Etablera en relation med de som vill guida på er mark. På så sätt kan ni få bättre kontroll över vad som händer i er skog och samtidigt veta att de som är där uppför sig på ett hållbart vis. Att det till exempel inte eldas utan kunskap om hur och att det inte lämnas kvar skräp och att om man bygger något så återställer man naturen efter sig.”
Vi sammanfattar den här förmiddagen med att det finns många olika sätt att tjäna pengar på sin skog, och det finns flera utmaningar på vägen. Regionalt skogsprogram i Sörmland kan vara ett bra forum att fortsatt diskutera och arbeta med frågorna.
Vi tackar alla som deltagit, både som föreläsare och publik.
Fullständig talarlista med länk till respektive presentation:
Josefin Uhnbom, Region Sörmland
Maria Wide Iwarsson, programchef värdekedjor, Skogforsk
Filip Eriksson & Carl Rådström, Landshypotek
Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
Erik Hjärtfors, Lövsjö Loghouse
John Hammar, virkesköpare/produktionsledare, W&W Nordic Forest AB
Jonas Landolsi, Jonas Vildmark Buschcraftcenter
Här kan du se ett urval klipp från dagens föreläsare:
En exempel på uppfinningsrikedom får Erik Hjärtfors Lövsjö Loghouse stå för 😃 se bifogat filmklipp om Älgbetade brädor.
Foton från dagen:
