I Lärträff 2 har vi fördjupat oss i hur offentlig upphandling kan vara ett redskap för att nå uppsatta klimatmål.
Vi gästas av Sara Seing, kostchef i Södertälje och verksamhetschef för MatLust, samt Patric Gill, verksamhetschef för KOST vid Region Västmanland, som delar med sig av sina praktiska erfarenheter och goda exempel.
Sara berättar om hur Södertäljes arbete med att öka lokal och hållbar livsmedelsproduktion varit till stort nytta när kommunen börjat arbeta mer aktivt med beredskapsfrågor.
Patric förklarar vad han menar med ”strategiska råvaror”, och pratar om hur livsmedelsproduktionen hänger ihop med klimatomställningen.
Saras medskick till andra kommuner:
Kostar det inte väldigt mkt pengar att upprätta beredskapsavtalen?
Jo det gör det, dels för att infrastrukturen inte finns på plats vilket ger kostnader och generellt är det ju dyrare att producera livsmedel på våra breddgrader. Vi har upprättat en beredskapsbudget för livsmedel som ligger centralt på kommunstyrelsens kontor. Så den går inte till skolmatens peng. Den stannar centralt
Det är olika lagstiftningar att förhålla sig till i fredstider och då är det viktigt att beredskapspengen inte ska gå in i skolpengen och fördelas på friskolor och kommunala skolor. Det är en kommun som har ansvar för beredskap, så man skiljer på de frågorna och verkligen har en plan. Det behöver man göra i sin kontinuitetshantering och i risk- och sårbarhetsanalysen.
Patrics medskick:
De mindre kommunerna måste bli bättre på att jobba tillsammans för att nå samma mål som de större. Man klarar inte som liten kommun och måste därför samverka.
Livsmedelsberedskap handlar inte först och främst om kriser eller klimatsatsningar, den handlar om de beslut vi fattar i vardagen. Om vi använder den offenliga måltiden klokt kan vi:
- bidra till klimatmålen
- stärka svensk produktion
- öka robustheten
- skapa trygghet för producenter och förädlare i alla led
Här kan du se inspelningen från Lärträff 2
