Igår, fredag 19 september, samlades vi för en fältdag på Skogssällskapets fastighet Selesjö, Rejmyre. En aktivitet i Regionalt skogsprogram för Sörmland. Selesjö är en av Skogssällskapet fastigheter som kallas visningsfastighet och som har över 100 år på nacken.

Efter en introduktion med lite historik och bakgrundsfakta fick vi en föredragning om att hitta former för kombination av skog och höga viltstammar.

Våra platsvärdar Johan Asp och Per Viksten berättade om hur de arbetar för att effektivt kunna se till att viltstammar har det foder de kräver men utan att göra avkall på produktion.

“Kravet är ett det ska ske kostnadseffektivt, att titta på de åtgärder vi de fakto gör, inte slå knut på oss för att skapa foder.”

Ett exempel: “Vi förla mestadels av slutavverkningen vintertid. Avverkaren börjar med gran vilket gör att granen är underst i grot-högen och löv och tallris som är mest begärligt överst i högen. Att presentera fodret i rätt höjd är effektivt, viltet vill ha fri sikt. För att bibehålla foder under längre tid, midjeröjer vi i varje ungskog.”

Vi hade också Fredrik Widemo, forskare SLU, med oss. Fredrik gjorde inspel under Johans föredragning och visade hur arbetet har stöd i forskning. Skogssällskapet är av Sveriges största bidragsgivare till skogsforskning.

Fredrik: “Det finns utvärderat forskningsmässigt om midjeröjning [—] Det är tall och björk i första hand, gran är ingen idé att midjeröja. Kan vi styra viltet kommer de inte vara i våra tallbestånd”

“Men det är fem olika klövsorter, de äter olika”

“I de ljusa tallskogarna har den största foderresursen bärriset chans att etablera sig”

Johan: “Efter 2018 (granbarkborre) föryngrar vi allt mindre med gran, nu övervägande tall, vi är också noga med att även föryngra med löv. Det ger en helt annan flora, här växer gräset. Blandar man in lövet får man där en foderproduktion. Vi skapar också på så sätt ganska robusta skogar för framtiden. Bättre rustade mot granbarkborre, står sig bättre vid skogsbrand osv.”.

Efter dragningen inne samåker vi till visning av olika skogsbestånd. Johan och Per guidar oss först till våtmark och vi hör om vattnets betydelse.

På ämnet biologisk mångfald: “Vi behöver visa att skogsbruket kan skapa värden med ganska enkla medel som inte sker på bekostnad av produktionsskogen.”

Fredrik: ”Viltet orsakar störningar som är väldigt värdefullt, betestryck från vilt upp till en ganska hög nivå är positivt för den biologiska mångfalden visar forskning.”

”Kan man då styra viltet att få högre betestryck vid våtmarker så är det bra.”

Vi visas en några meter stor inhägnad där man mäter betestryck, metoden är framtagen av SLU tillsammans med Skogsstyrelsen för talldominerade bestånd.

“Är man osäker på sin fastighet hur högt betestryck man har kan man sätta upp ett litet hägn och se. I hägnet växer trädbildade ek, asp, björk mm. Visar hur viltet påverkar våra skogar.”

Det här och mycket mer fick vi veta under en mycket intressant förmiddag. Stort tack till våra platsvärdar Skogssällskapet som så generöst visade och delade med sig. Tack också till alla deltagare som var med och ställde frågor och diskuterade.

Mer om Regionalt skogsprogram för Sörmland här.