Torsdag 20 november var det dags för den årliga skogskonferensen som arrangeras inom Regionalt skogsprogram för Sörmland. Vi var kring 70 personer som även i år träffades på Åsa Folkhögskola, det var en stor skara skoglig kompetens och erfarenhet samlad i lokalen.
Göran Örlander, professor emeritus och statlig utredare inleder och berättar om utredningen En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk, där slutbetänkandet nu är ute för remisshantering.
Det är en diger lunta som Göran säger “ingen kan läsa, i inledningen finns en sammanfattning som är knappt 20 sidor lång, läser man den får man en hygglig överblick.”
“Jag har förstått att mycket av det som fått mest ‘likes’ och som lyfts fram är det som är mest extremt, vilket ger en missvisande bild. Så nu ägnar jag mycket tid åt att åka runt och berätta om hur jag ser på saker och ger min syn på utredningen.”
Vi får en ingående genomgång av utredningen men allt kan förstås inte lyftas utan nedslag görs kring valda delar.
Några citat från Görans anförade:
“Hållbarhetsbegreppet är så komplicerat och så omdebatterat så jag lämnar det till politikerna att definiera.”
“Jag ska föreslå samhällsekonomiskt effektiva förslag, det är till för alla att sätta ramar och gränser.”
“Har skavt väldigt mycket kring naturhänsyn, viktigt att se till att incitamenten finns att det blir bra för skogsägaren.”
“Angående tillväxten‚ forskningen och evidensen är så dålig att det blir så mycket spekulation.”
“Modellen har fungerat och levererar men måste skärpas och följas bättre. Det går att hitta lösningar som gynnar både produktion och miljö. Många håller inte med mig om detta.”
Gunnar Lindén, expert naturvårdspolitik, LRF pratar med oss på ämnet Politiken och skogen. Han berättar om EUs restaureringslag och om restaureringsplanen som Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen tar fram förslag till.
Vi får veta mer om Artskyddförordnignen; “Det har blivit en rättsförskjutning utan politiska beslut.” Se bild. Vi får också veta vad som är på gång framåt och om avskogningsförordningen.
Gunnar avslutar: Jag ser skogen som en framtidsbransch!
Våga testa nytt!
Frö och planta – så förädlas framtidens skog – det är ämnet som Linnéa Hemmingsson, Johanna Gårdebrink och Sara Granholm från Svenska skogsplantor ger oss information om.
Sara Granholm berättar om Sveaskog (som ägs av staten), om deras affärsidé som är långsiktig förvaltning och avkastning från skog och mark och om Svenska skogsplantor som är ett varumärke hos Sveaskog.
Johanna Gårdebrink upplyser oss om Fröenheten, som består av två ben fröodlingsskötsel och fröproduktion, och om hur de arbetar och hur de hämtar kunskap.
Linnéa Hemmingsson ger oss marknadsspaningar och medskick avslutar med uppmaningen våga testa nytt!
Svenska skogsplantors presentation
När plantorna väl är satta ska de också ha en skötsel, nästa talare är Pontus Svinhufvud, VD Interagroskog som pratar om vad som skiljer Agroblen från vanlig gödning.
Han redogör för resultat från gödslingsförsök Krängsberg 2019-2021 och Jätsberg 2021. Summering av försök:
- Mycket god effekt på gran och lärk, sämre på tall
- Större effekt på täckrot än barrot
- 10-20% långsammare plantering med täckrot
- bäst effekt på bördigare marker
Medskicket är: “Satsa på täckrot gran på bördigare marker!”
Louise Gyllengahm, Sandåsa Timber, gav oss först lite historia om Sandåsa som grundades 1920 och idag har 120 anställda. Louise själv är fjärde generationen i familjeföretaget där man har ett pågående generationsskifte i bolaget sedan en tid tillbaka.
Vi får veta mer om verksamhetens olika inriktningar och hur politiken påverkar och om hur ovissheten med regelverk och lagar som gör det svårt att planera.
“Vi har gått ifrån ett läge där vi tackar nej till timmern till ett råvarukrig med en rekorddyr råvara.”
“För långsiktighet och kommande generationer återinvesterar vi all vår vinst i verksamheten.”
“Trä är en framtidsprodukt!” avslutar Louise.
Viltanpassad skogsskötsel var temat för Fredrik Johansson, Skogforsks anförande och han redogjorde för den forskning som finns i ämnet. Fredrik pratade först om definitionen som är något av en tvistefråga (se bild).
Därefter gick han genom olika råd och hur tillämpningen ser ut. Men finns vetenskapligt stöd för dessa råd?
Vi fick veta att de hittat ca 20 relevanta artiklar (det är Fredriks kollega Märtha Wallgren som gjort arbetet med att leta studier men hon kunde inte närvara denna dag). De allra flesta studier ämnet viltanpassning för att påverka betesskador är gjorda här i Norden, några exempel:
- Mer markberedning ger mindre skador på produktionsskog men det negativa blir att när vi markbereder tar vi också bort en del bärris/foder.
- Självföryngring av tallplantor är “mindre smakliga”.
- Bete på tall ökade med ökande täthet av löv
- När du röjer skapar du en kraftigare gren som är mindre smaklig, att röja skapar ett mindre smakligt trä.
Så hur ska vi öka kunskaperna?
Fredrik slår fast att det finns ett behov av experimentella studier på relevanta skalor! (se bild)
Utbildning och jobb i skogen – hur gör vi?
Den rubriken utvecklade Josefin Uhnbom, strateg Region Sörmland och Lotta Lindberg Thompson, verksamhetschef Ökna Naturbruksgymnasium.
De berättade för oss om planeringen av och arbetet med skoglig inriktning på Öknaskolans gymnasium. I augusti 2024 togs beslutet att utreda skoglig inriktning med möjlig kursstart 2027. Man har sedan dess tillsatt en arbetsgrupp kring detta inom Ökna. Man arbetar med utblick mot relevant geografi och att återuppta dialog med branschen.
Det är viktigt att konkretisera samverkan mellan huvudman och näringsliv samt andra aktörer och vi får veta att nästa steg vid årskiftet är en workshop med näringen.
Anders Hellfeldt, Skogsstyrelsen redogjorde för oss om Återvätning av skog. Han gav oss först en bakgrund med historik och sedan en nulägesbeskrivning.
Sedan sommaren 2021 har Skogsstyrelsen haft i uppdrag att samarbeta med markägare för att åstadkomma återvätning, det gör man via återvätningsavtal.
Villkoren i avtalet är att Skogsstyrelsen får bygga dikespluggar för att permanent återställa högre markfuktighet, korrigera och underhålla pluggning samt påverka skogen och bärigheten genom högre vattennivå. Fastighetsägaren får inte förändra hydrologin inom området, skapa vattenspegel eller orsaka spårbildning.
Forskningen visar att torven bryts ner där marken är dikad och återvätning gör även stor nytta för många djurarter.
Ett stort stort tack till alla deltagande, både föreläsare och alla aktiva i publiken som engagerade sig och ställde många frågor.