Den 9 februari samlades vi i anrika lokaler på Ericsbergs Slott utanförKatrineholm för årets Smart Farming. En heldag med fokus på lantbrukets roll och bidrag i klimatomställningen.
Fullsatta lokaler med nära 130 personer deltagare som bestod av representanter från lant- och skogsbruksföretag, universitet och akademi, banker, näringsliv, offentlig sektor, elever och lärare från naturbruksskolor, press och politiken.
Efter inledande kaffe och välkomsttal från Agro Sörmlands verksamhetsledare Johan Varenius fick vi en presentation av Ericsbergs Slott av värden Caroline Bonde Deichmann. Caroline berättar för oss om verksamheten på Ericsberg som primärt består av konventionell växtodling, skogsbruk, fastighetsförvaltning samt viltförvaltning. Det finns även en besöksverksamhet med en kafédel med butik.
Intresset för gårdens mark har ökat mer och mer senaste åren från både kommunalt och privat håll när det gäller allt från vatten, bostäder och produktion av förnybar energi.
“Hur vi ska använda vår mark tar mer och mer tid i anspråk men vi ser också att potentialen ökar i just hur vi kan använda den.” /Caroline Bonde Deichmann
Därefter presenterades dagens moderator Sofia Sjöström, regionchef på Svenskt Näringsliv, som välkomnade dagens förstatalare Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen.
Claes inleder med en analys av miljörelaterade risker i växtodlingen och ger oss en större helhetsbild. Det nya, säger Claes, är att det inte räcker med att ta ansvar enbart för det egna, ett större värdekedjeperspektiv behövs där leverantörer såväl som kunder tas med i ansvarsbilden.
Han berättar om SBT – Science Based Target, en typ av kvalitetsstämpel och ett verktyg i hållbarhetsarbetet.
“Jordbruket är den viktigaste delen av värdekedjan. Det är på gårdsnivå som allt värde laddas in. Ska man göra något i värdekedjan måste man jobba med primärproduktionen.”
Det här ger lantbruket en viss makt men det handlar också utmaningar som inte kan lösas på egen hand. Affärsmodeller måste till och hjälp till investeringar.
Claes avslutar med att det är viktigt att vi ser att flera utmaningar måste lösas samtidigt – klimat, hållbarhet, resursknapphet och han menar att vi ska vara proaktiva men tydliga med att vi inte kan göra det här på egen hand.
Nästa föreläsare är Anna Wallenbeck, Sveriges Lantbruksuniversitet och projektet SustAinimal. Anna berättar att SustAinimal är en samverkan mellan akademi och näring med syftet att ge en helhetssyn på “de livsmedelsproducerande djurens roll i omställningen till ett resilient, hållbart och lönsamt livsmedelssystem i Sverige”.
Anna poängterar flera gånger hur viktig just samverkan är och beskriver forskningens metod participating research – “livsmedelssystemet ställer frågorna, vi ger svaren.” Hon ger oss flera exempel från ett projekt där det undersöks hur mjölkkvaliteten påverkar Västerbottenost då det noterats att det numera tar längre och längre tid för osten att mogna.
Det blev en naturlig övergång till nästa talare som var Anna Hessle också från SLU och Sustainimal. Anna berättade om hinder och möjligheter i betesbaserad djurhälsa.
“Det är ett komplext system”, inleder Anna och förklarar att projektet jobbar mycket med attityder. Ett av hindren Anna Hessle listar som vi väljer att lyfta fram här är: “Den urbana normens marginalisering av landsbygden” – en attityd som är utbredd i samhället där staden är norm och landsbygden något exotiskt likt Skansen. Anna får många skratt från publiken när hon raljerar över media som sällan åker längre än till “mannen i Järfälla” för att inhämta citat från landsbygden.
Hållbara kretslopp av växtnäring i jordbruket är rubriken för Eva Salomon, RISE som är nästa talare.
“Lantbrukets djur producerar 22 miljoner ton stallgödsel per år, det motsvarar 36 fyllda Globen. Det här hanterar lantbruket och det märks knappt av i stan.”
Täta kretslopp är nyckelfaktor – det är Eva Salomons huvudbudskap till oss. Hon berättar och exemplifierar med verktyget växtnäringsbalans. Verktyget visar hur mycket näring som finns tillgängligt i jorden och hur mycket som behöver kompletteras. Det handlar om precision och att inte överskrida gränser som inte ger ett mervärde. Rätt mängd, rätt tid, rätt plats och rätt teknik.
“Det är extremt viktigt att hantera stallgödsel effektivt och det finns väldigt bra rådgivning att få i hur gå tillväga.”
Som exempel på rådgivning lyfter Eva fram Greppa Näringen, ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera olika rådgivningsorganisationer i Sverige.
Hugo Hjelm, Yara, berättade därefter om uthålliga växtnäringsstrategier. Hugo Hjelm stämmer in i Eva Salomons uppmaning om gödslingsprecision,
”Vi måste bli ännu duktigare på att gödsla rätt – både för plånboken och miljön.”
Hugo visar och exemplifierar hur vi kan förbättra precisionen i växtnäringsgivorna med hjälp av satellitkartor. En nyhet är kväveupptagningskartan som visar hur behoven varierar inom samma fält.
Carl-Fredrik Lööf, ämnesråd på Närings- och infrastruktursdepartementet berättade om den nya jordbrukspolitiken CAP 2023-2027 och Sveriges strategiska plan. Carl-Fredrik Lööf får många skratt när han presenterar sig som “mannen från Järfälla”, en referens till Anna Hessles tidigare kommentar.
Carl-Fredrik berättar att CAP över åren vuxit till en stor administrativ apparat och nu har det lagts mycket vikt på att effektivisera.
“Utformningen av politiken och det administrativa systemet får inte bli så komplicerade att det motverkar möjligheterna att nå målen. Hamnar man där så måste politiken förenklas.”
Efter en god lunch som bestod av viltkebab och kräftsoppa var det dags för eftermiddagen tema “Framtidens energisystem”.
Martin Ahrne från BioDriv Öst, informerade oss om den senaste utvecklingen inom produktionen av biodrivmedel och hur nuvarande direktiv och lagar påverkar förutsättningar till produktion.
“Det finns goda skäl att tro att prisbilden på HVO100 och biogas kommer att stabiliseras.”
Dagens första företagspitch var Stan Weyns från Circular Energy Sweden som berättar om biogasproduktion på gårdsnivå.
Vi får flera exempel från Tyskland, Holland och Belgien och avslutningsvis lyfter Stan Weyns fram de största fördelarna med biogas som är flexibel och planerbar produktion av energi i jämförelse med solenergi.
Ola Pettersson, forskare på RISE, berättade sedan om vägen mot ett fossiloberoende lantbruk.
Ola diskuterar kring vilka steg vi måste ta för att nå våra uppsatta klimatmål ochde valmöjligheter och hinder som finns i dagsläget.
”Idag finns knappt några lantbruksmaskiner som kan drivas med alternativa bränslen. Lantbruksmaskiner är stora investeringar där de flesta förväntas fungera i 25-30 år.”
Dan Jonsson och Cilla Krantz berättade därefter om visionen “Self Sustainable Farm” som är namnet på ett projekt som drivs av Agro Sörmland.
Dan som är lantbrukare och bedriver växtodling på Eneby gård, är idébäraren och Agro Sörmland har sökt finansiering och satt ihop en expertgrupp för att hjälpa Dan att utvecklingen. Dan berättar för oss om hur det började med en vision om att bli självförsörjande på el.
Idag står det solföljande paneler på och i anslutning till jordbruksmarken och visionen är på väg att bli verklighet. Vill ni veta mer söker ni upp projekt Self Sustainable Farm här på vår hemsida, där finns mer utförlig information och foton.
Därefter var det dags för kaffe och gruppdiskussioner. Deltagarna indelades i 12 blandade grupper som fritt diskuterade utifrån två frågeställningar med koppling till dagens tema. Vad ska prioriteras – livsmedelsproduktion eller produktion av förnybar energi och hur har du minskat beroendet av fossil energi i din verksamhet?
Gruppdiskussionerna avslutas med en kort sammanfattning från varje grupp på scenen och det var intressant att höra allas olika perspektiv. Ett citat från en grupp var: ”Vi konstaterar att omställningen pågår, frågan är bara i vilken takt.”
Dagens sista företagspitchar var EnergiEngagemang som berättade om möjligheterna med produktion av solenergi och Natureproof Sweden som berättade om vätgaslagring och bränslecellsteknik.
Avslutningsvis berättade Karolina Muhrman och Per Frankelius om Agtech 2030 och deras arbete med “Vägen mot framtidens lantbruk och betydelsen av “learning by doing”. Följande citat från Karolina Muhrman, Agtech2023 får avsluta referatet från Smart Farming 2023:
“Lantbruket är en enorm resurs för omställning till fossilfri energi. Den enda branschen som genom fotosyntes har möjlighet att binda kol, både åt sina egna utsläpp och andras.”
Agro Sörmland tackar alla talare och deltagare för stort engagemang och intresse!
