Agro Sörmland, Foto: Flygfotograf Erik Jacobsson

Klimatförändringarnas effekter samt jordbrukets klimatanpassning

Agro Sörmland bjöd in till klimatseminarium den 12 september 2017 på Grinda säteri i Malmköping. Säteriets historia tog fart med uppförandet av ett Corps de logi (alltså huvudbyggnad till större gård) på 1790-talet. Det anrika säteriet har i historien ägts av ingen mindre än Erik Gabrielsson Oxenstierna.

Grinda gardshusI detta hus på Grinda säteri ägde seminariet rum.

Lokalen i det eleganta konferenshuset blev överfull. Nästan 40 personer deltog. De kom från en rad intressanta företag och organisationer. Exempel var B Sofielunds Gård, AgroÖst, Arbetsförmedlingen, Barrö, Eskilstuna kommun, Gäversnäs gård, Hushållningssällskapet, Länsförsäkringar Södermanland, Länsstyrelsen Södermanland, Lantmännen, Linköpings universitet, LRF, LRF konsult, Nya Moderaterna, Regionförbundet Sörmland, SEB, Sofielunds gård, Sörmlands Sparbank, Sparbanken Rekarne, Strängnäs kommun, Tre bönder och Zeo-Concept. Seminariet kunde genomföras tack vare AgroÖst och samarbetspartners

Loggor finansiarer AgroOst, Regionforbundet Sormland, Lansforsakringar Sodermanland, LRF Sodermanland, Hotel Malmkoping, Oknaskolan Nynas slott, Eskilstuna Kommun, Sparbanken Rekarne, Handelsbanken

Inledning

Cilla Krantz, Agro Sörmland

Seminariet öppnades av Cilla som berättade om AgroÖst och Agro Sörmland. Agro Sörmland är formellt sett ett projekt inom AgroÖst. Idén är att utgöra en neutral samlingspunkt för att professionella personer inom lantbrukssektorn ska kunna knyta kontakter och föra diskussioner om intressanta frågor. Inom Agro Sörmland fångas och sprids kunskap kring ny teknik, nya rön och forskning inom området. Agro Sörmland stimulerar utvecklingsprojekt och stödjer innovation.

Efter Cillas inledning reste sig Jacob Högfeldt vice ordförande i Regionförbundet Sörmland och lovordade seminariet och det stora engagemanget inom den gröna näringen.

nina pettersson agro ost    Mingel på högtryck. Nina Pettersson, bl.a. styrelseledamot i AgroÖst, såg till att den yngre generationen också finns representerad.

Effekter av ett förändrat klimat

Klimatkommunikatör David Hirdman, SMHI

David ställde två frågor inför sitt föredrag: Vad vet vi om dagens och morgondagens klimat? Vilka effekter kan vi förvänta oss på såväl global som nationell och regional nivå?

SMHI, berättade David, har koll på vattnet, hur det går genom åar och i marken. SMHI är också kontaktpunkt för FNs klimatpanel, IPCC. Sedan 2012 är SMHI kunskapscentrum för klimatanpassningsarbete. Kaj Hellner på Länsstyrelsen i Sörmland är regional representant. Klas Fredriksson på Greppa näringen är också med. Båda deltog här i seminariet. 19 myndigheter arbetar gemensamt för att klimatanpassa Sverige.

En viktig fråga har varit grundvatten. David visade en karta. Mätningar har skett länge. De tog fart när Sverige under början av 1900-talet skulle bygga ut vattenkraften.  Tack vare stora regnmängder i vissa delar av landet har grundvattnet nu som tur är fyllts på igen. Se bild.

grundvattennivaer i sverige 2017     Grundvattennivåer i juli 2016. Källa: SGU.

Temperaturen är en annan viktig faktor förstås och den har ökat generellt sett under 1900-talet. Jag frågade David hur mönstret varit i århundradena före 1900-talet. David svarade att det gått i vågor. Han tillade: Skillnaden är att man för tidigare cykler har kunnat förklara ändringarna med naturliga faktorer. De ändringar vi sett under senaste 100 åren kan endast förklaras av vår påverkan med utsläpp.

Nederbörd har också mätts. Vi har fått det blötare under de senaste 100 åren generellt sett. Medelhavsområdet har fått och kommer att få det torrrare. Problematik med torka kommer där bli ett ännu större problem.

Han visade symboler som illustrerade miljöförstöring som påverkar klimatet negativt. Lite oväntat var det traktorer som symboler. Professor emeritus Tomas Rydberg ställde en fråga om traktorsymbolen vs. Afrika. Symbolerna var inte Davids egna och David hänvisade till sammanfattningen av rapporter på SMHIs hemsida.

Vilka effekter kommer allt detta få för matproduktion? Ju längre tiden går desto sämre förutsättningar finns för matproduktionen. Vissa regioner har dock motsatt bild. Sverige tillhör dessa gynnade regioner. Här kommer vi sannolikt att öka matproduktionen.

Snabba förlopp kommer bli vanligare. Skyfall, översvämningar mm. Även långsamma förändringar är viktiga. Exempelvis kan skadegörare, som vissa insekter och svampar, expandera om klimatet blir varmare, och det gäller även vissa ogräs.Temperaturen är en annan viktig faktor förstås och den har ökat generellt sett under 1900-talet. Jag frågade David hur mönstret varit i århundradena före 1900-talet. David svarade att det gått i vågor. Han tillade: Skillnaden är att man för tidigare cykler har kunnat förklara ändringarna med naturliga faktorer. De ändringar vi sett under senaste 100 åren kan endast förklaras av vår påverkan med utsläpp.

david hirdman smhi     David Hirdman påvisar de effekter ett förändrat klimat har.

David tillade: En hel del effekter sker utanför de gränser som organisationer eller länder har. Jag tror han menade att vi alla har ett ansvar för miljöfrågan även utanför vår egen upplevda gräns. Han visade sedan kartor på hur temperaturen kommer att öka i Sörmland. Ett stort problem är att vi kommer få en brist på vatten under sommaren men överflöd under vintern. Hur ska vi kunna reglera vattnet? En tanke som slog mig är att dräneringssystem kan få dubbla roller: Dels ta bort vatten, dels tillföra vatten. Sådana system finns redan. David avslutade och hänvisade till ”Klimatanpassningsportalen”. Flera i publiken hade engagerade frågor.

Jordbrukets klimatanpassning – varför då?

Agr.dr Ingrid Rydberg, Kungliga Skogs & Lantbruksakademien, KSLA

Ingrid inledde genom att slå fast att alla människor är beroende av livsmedel som ger oss den energi som vi behöver. Livsmedel uppstår inte – det är värt att påminnas om – i affären/fabriken utan oftast via jordbrukets primärproduktion som styrs av klimatet.

ingrid ryberg ksla     Ingrid Rydberg beskriver de faktorer som påverkar skördeutfallet.

Ingrid arbetar nu, efter pension, i en kommitté för klimatanpassning inom KSLA. Ofta talas, menade hon, om klimatpåverkan i negativ mening dvs att man påverkar klimatet. Men en anpassning kan och bör också göras till det klimat som defacto ändras.

Utan jordbruk skulle Sverige bara kunna livnära ca 40 000 personer (hon hänvisade till källan Hubendick). Via jordbruk får vi de allra flesta kalorierna (4% från icke jordbruk). Källan här var Rundgren/FAO.

Faktorer som påverkar skördeutfallet inom jordbruket, menade Ingrid, är följande:

  • Medeltemperatur
  • Regnmängd
  • Regnmönster
  • Invintring, tidig och sen frost
  • Sjukdomstryck
  • Ljusmängd

En utvikning om sorter gjordes. Det finns höstvete och så finns det ”växelveten” som är mer anpassningsbara till tidpunkten.

Hur ska vi hantera behovet av ökad produktion i ljuset av klimatförändringarna? Ingrid pekade på följande:

  • Växtförädling
  • Kemi
  • Odlingsanpassning
  • Livsmedelsstrategin(?)

Koldioxidbindning i marken har beräknats av FN. Lantbrukets bindning av kol i marken behandlas separat, i LULUCF (Land use, land use change and forestry), en del av klimatkonventionen som lyfts fram mer efter Parisavtalet. En stor diskussion uppstod hos publiken. Exempelvis förde jag fram frågan om att lantbrukets produkter kan utgöra substitut till fossila bränslen. Denna möjlighet diskuteras inom EU, där många vill begränsa möjligheten att använda jordbruksgrödor för substitution. 

Grinda Säteri - glass, kor, växtodling, skog och hus

Claes och Bettan Lundblad, Grinda säteri.

Bettan berättade om gården och glassverksamheten under minglet. Claes föredrog sedan om verksamheten. Han berättade att hans farfar Elis Lundblad köpte säteriet 1938 för 200 000 kr, som var samma belopp som det kostade att uppföra den lilla trevliga paviljongen utanför konferenshuset. Egendomen var då 900 hektar. Ladugården brann ner fullständigt 21 maj 1939. Troligen var det barn som hade lekt med tändstickor. 1956 köpte gården en traktor, en Bolinder Munktell Victor. 1960 tog hans far, Ebbe Lundblad, över. Ladugården brann då ännu en gång. Denna gång var det sannolikt ett elfel.

bettan och claes lundblad ginda gardsglass     Bettan och Claes Lundblad utanför Grinda Gårdsglass.

Grinda säteri ägs av Claes och hans bror Magnus med familjer. Idag har egendomen 1500 hektar. Lantbruket är 300 hektar. Hans bror sköter skogen. De har också en bergtäkt som de sköter samt 120 köttdjur. Genom djuren kan de också sälja lokalproducerat kött. Fram till 2016 hade de mjölkproduktion. Då kom idén med glass. För tre år sedan byggde de glasskafé. Idén var att förädla egna men även andras produkter. Det har lett till ett gott samarbete. Claes tillade: ”Det var svårt att göra en kalkyl på det hela. Vi chansade och byggde. 10 juli för tre år sedan hade vi invigningen. Då kom 600 personer. Dan därpå var det minst lika mycket folk. Glassen tog slut. Jag fick stå vid glassmaskinen hela juli.”

De byggde ut med paviljongen. Verksamheten har 6-7 heltidsanställda på sommaren och en på vintern De har en hel del bokningar här. ”Det är att förlänga säsongen”. Korna slutade de med den 6 augusti 2016. 120 mjölkkor och 150 ungdjur fick då ta farväl av gården, men de bästa köptes av en granne. Då var det så att allt kring mjölkverksamheten gick med förlust. Dock har de köttdjur kvar och en del får.

Den självproducerande filosofin går som en röd tråd. De byggde solpaneler på hela ladugårdstaket. Allt ska vara närproducerat. Anläggningen kräver 164000 kilowattimmar. Hälften av elen producerar de själva. De har utvecklat en app där man kan se exakt varifrån elen kommer och vad som säljs i realtid. ”Visionen nu är att skaffa batterier så att vi kan använda elen på natten.” Han tillade: ”Vi använder också gps-styrning. Vi sparar 20 procent av gödselmedlen tack vare gps-styrning. Vändtegen är ca 30 procent av åkern. Överlappar man där förlorar man direkt 15 procent.”

Efter föredraget gick vi på rundvandring. Uthusen var eleganta med speciell färgsättning. Mangården var byggd i trä (och slammad) medan arbetarbostäder och smedja var i tegel. På gårdsplan stod en gnistrande Fendt med Överumsplog och brodern kopplade en Metsjövagn med en stor mäktig Ferguson. En Agroluxplog var på besök på gården för utvärdering. ”Det gäller ju att testa saker”, menade Claes. Den stora logen innehöll torkanläggning. Torken var av märket Swegma. Nyligen hade de byggt ut torken för at få mer kapacitet. Torkstyrningen var samma som flera andra hade i grannsocknarna men Claes mindes inte namnet på den. Bränslet till torken var olja (än så länge). På det stora logetaget fanns alla solpaneler, eleganta i svart så att de smälte in mot taket. Hö har de gott om och det har i år varit stor efterfrågan på det, inte minst från hästbranschen.

 

Rundvandring

Guidning på Grinda säteri. En stabil Metsjövagn i bakgrunden. Notera solpanelerna. 

far grinda sateri     Fåren på Grinda säteri instämde i att klimatdiskussionen är viktig.

styrelsen agro ost     Före seminariet hade AgroÖst styrelsemöte. Här fångades några personer i styrelsen på bild.

Kontaktuppgifter

Cilla Krantz 070-3846424 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

David Hirdman 011-495867, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Ninni Rydberg 073-610 39 30, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Grinda Säteri 070-39 49 380, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

Vid pennan,

Per Frankelius, AgroÖst/Linköpings universitet 

Synpunkter mottages tacksamt: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

Detaljer

Startar 2017-09-12
Max deltagare -

folj oss pa facebook png